Nedstämdhet/Depression

Överdriven oro och generaliserad ångest (GAD)

Panikångest

Hälsoångest/Hypokondri

Social fobi och social ångest

Tvångstankar och tvångsbeteenden

Upptagenhet av utseende

Specifik fobi

Sömnsvårigheter

PTSD, Posttraumatisk stress

Grubbel

Sviktande självkänsla

Svartsjuka

Prestationsångest

Utmattningssyndrom | Stress

Depression är ett av de vanligaste tillstånden vid psykisk ohälsa. För att uppfylla kriterier för klinisk diagnos skall tillståndet dominerat dygnets vakna timmar och har varat i minst två veckors tid. Vanliga symtom är nedstämdhet, negativa tankar, irritation, orkeslöshet, apati, sämre koncentrations förmåga och minne, förlorat intresse för aktiviteter och relationer som tidigare varit positiva, sömnproblem, förändrad aptit och överlag lättväckta negativa känslor och tolkningar. Det är skadligt att leva med en obehandlad derpression, risken för att drabbas av ytterligare depressioner ökar också. 

De flesta människor känner oro och rädsla till och från, men oro kan lätt bli överdriven och tar då allt mer tid ohc plågar dig i för stor grad i livet.  Oro är en tankemässig process men den formar också en rad beteenden där du försöker skydda dig på olika sätt från oförutsedda händelser och negativa utfall.

När oron är överdriven kan också ytterligare symtom uppstå såsom irritation, muskelspänning, förhöjd vaksamhet, känsla av att vara uppskruvad eller rastlös, trötthet/utmattning, huvudvärk, sömnproblem och försämrad koncentration. Har detta tillstånd förelegat i över 6 månader och hindrat personen i livet benämns det som Generaliserat ångestsyndrom.

De allra flesta människor upplever en panikattack någon eller några gånger i livet. En panikattack är inte farlig men kan upplevas som oerhört obehaglig och skrämmande. Rädslan för att få en ny attack kan hindra den drabbade i vardagen och tankar på ångesten kan uppta allt större plats i livet. Kanske finns det platser du inte längre vill besöka och saker du inte längre vill göra. KBT är en mycket effektiv metod för behandling av panikångest. 

Vid hälsoångest har man en stark rädsla för att vara sjuk eller för att plötslig bli allvarligt sjuk. Man scannar ständigt av kroppen efter avvikelser och övertolkar de symtom man hittar. Vanligt är att söka förklaringar för sina symtom på internet, genom att fråga vänner eller söka läkarvård. Detta ger ofta en kortvarig lättnad men oron kommer ständigt tillbaka antingen inför nya symtom eller rädsla för att något har undgått läkarens bedömning. Personer med hälsoångest beskriver en hög anspänning och svårigheter att njuta av livet.

Social ångest är oerhört vanligt, nästan alla människor rapporterar obehag i vissa sociala situationer. Vid social fobi har rädslan att göra bort sig eller verka konstig, tråkig eller dum fått allt större konsekvenser.  Man vill undvika uppmärksamhet och situationer där man behöver stå i fokus på olika sätt. Man upplever sig lätt iakttagen och blir själv fokuserad på egna beteenden, man blir självkritisk och får tankar om hur illa man presterat. Ofta får man också fysiska ångestpåslag i form av svettningar, illamående eller hjärtklappning. När sociala situationer präglas av starkt obehag krymper livet allt mer, ofta blir personen delvis isolerad, inaktiv och nedstämd. 

Att ha märkliga, skrämmande eller absurda tankar händer oss alla och är helt normalt. Vid tvångssyndrom har man utvecklat en rädsla för tankarna och ofta en mängd strategier och beteenden för att se till att man känner sig mer trygg. Det kan tex handla om att tvätta sig orimligt mycket, att kontrollera spis/kran/elartiklar eller rabbla vissa lugnande tankar. Man brukar säga att tvånget matar sig själv och med det menas att man hamnar i en negativ spiral där tvången bara växer och ångesten och rädslan inte ger med sig. Många personer med tvångssyndrom skäms för det man tänker och gör och därför tar det ofta lång tid innan man söker hjälp. 

I en kultur där vi ständigt matas med bilder av hur en person skall se ut avseende hud, hår, kropp och klädsel kan det vara svårt att känna sig helt nöjd med sig själv. När tankar och upptagenhet av det egna utseendet tar mycket plats kan andra aspekter av livet upplevas som underordnade. Allt mer tid läggs på att ordna och förbättra utseendet, kontroller av utseendet upplevs som nödvändiga, man jämför sig ständigt med andra och måendet kan till slut bli helt beroende av hur man tycker att man ser ut. Personer med stor upptagenhet av sitt utseende beskriver nedstämdhet, malande negativa tankar och oförmåga att slappna av. 

Vi människor tycks ha förmåga att utveckla rädsla för nästan vad som helst. De vanligaste fobierna handlar dock om höjd, mörker, vissa djur och vatten. En specifik fobi kan vara frustrerande men också hindrande och handikappande i livet. En KBT-behandling vid specifk fobi är ofta både kort och effektiv. Patienter är ofta mycket förvånade över hur snabbt det går att bli av med en fobi man kanske haft i många år.

När vi står inför stora förändringar, svårigheter eller prestationer och när stressen är hög – då kan nästan ingen sova gott. Vad som förvånar många är att sömnen kan fortsätta vara dålig även när livet lugnat sig. En person med sömnsvårigheter känner ofta en tilltagande stress kring sömnen och stressen kring detta gör i sin tur att det blir svårt att somna. Av trötthet blir vi passiva och av passivitet blir vi ofta nedstämda, så inte sällan rapporterar också personer med sömnsvårigheter en tilltagande nedstämdhet.

Efter en traumatiserande händelse kan minnet av händelsen etsa sig fast så att det fortsätter vara skrämmande och ångestfyllt även lång tid efter att händelsen skett. Vid PTSD upplever personen minnen som påträngande, man kan ha flashbacks som väcker ångest och mardrömmar om det som hänt. Man blir rädd för sådant som triggar minnet, man undviker ofta både situationer och platser som påminner om händelsen. Vanligt är också irritabilitet, känsla av att vara avstängd, trötthet/utmattning, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. 

Både vid nedstämdhet- och ångestproblematik brukar grubbel vara en svårhanterlig, nedbrytande och utmattande del. Ibland beskriver människor att de alltid varit ”grubblare”, att det varit en ständig följeslagare i deras liv. Men när grubblet är svårkontrollerat leder det så gott som alltid till nedstämdhet och obehag. Grubblande kan kännas som ett personlighetsdrag men är i själva verket ett invant beteende som går att arbeta med och förändra.

När människor pratar om självkänsla menar de ofta en rad tankar de har om sig själva och beteenden kopplade till dessa. Ofta rör det sig om att undvika förändringar, ansvar och öppenhet i förhållande till andra. Man är rädd att misslyckas och backar från steg man egentligen önskar att man vågade ta. Vi tycks generellt ha svårt att bestämma oss för att tänka annorlunda om oss själva – däremot tycks våra antaganden om oss själva ändras i takt med att vi får nya erfarenheter. Vi behöver således gemensamt se vad du kan göra på nytt sätt för att känna kring dig själv på nytt sätt.

Vi kan alla känna rädsla för att bli svikna, lämnade, bedragna eller förda bakom ljuset. En del personer har alltid varit svartsjukt lagda och andra finner plötsligt att svartsjuka drabbat dem. Det är smärtsamt och jobbigt att vara svartsjuk, men det kan också förpesta en relation och utvecklas till orimliga och fängslande kontroller. Svartsjuka kan också bli ett gemensamt sätt att förhålla sig till varandra i en relation – där båda parter triggar och vidmakthåller svartsjuka hos varandra. 

Det tycks som att tidiga erfarenheter i livet ofta påverkar relationen till de egna prestationerna. Personer med hög prestationsångest beskriver att de upplever att de definieras utifrån sina prestationer, att de därför inte har råd att prestera mediokert. Man har ofta väl inarbetade och rigida strategier för att garantera en hög standard i allt man gör. Strategierna kan upplevas tröttsamma och tvingande och leder till hög anspänning, oro och stress.

Stress är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Många stresspatienter beskriver att livet fungerat väl under en längre tid. Kanske har ett visst sätt att leva – men höga krav på sig själv och mycket ansvar  - länge varit fungerande. Men så plötsligt är kraven högre än kapaciteten och då är det ofta socialt umgänge, egna intressen och återhämtning som prioriteras bort. När hög stress förekommit under en längre tid kan utmattning uppstå. Det är ett tillstånd som präglas av symtom som massiv trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och svårigheter att bibehålla rutiner. En utmattad person har ofta svårt att klara av sådant som tidigare varit självklart och kan känna sig personlighetsförändrad.